People are strange



Mellan fyra gröna väggar blir allt ointressant efter 72 timmars stirrande. Jag vet nu att det finns 2493 golvbrädor i rummet och 48 takbrädor. Är det möjligt har jag nog lyckats räkna dammkornen också.

Det känns fantastiskt givande när man kan beskriva hela sin helg i detalj på under 3 sekunder, till skillnad från alla andra helger då jag förmodligen inte kan minnas mer än 3 sekunder.
Många skulle nog se det som ett framsteg i för sig,
på gott och ont kanske.

Jag har insett att när väl man får tiden att tänka så tänker man för mycket. Framförallt på för mycket.
Alla tankar rörs samman i huvudet och till slut är det bara ett enda osammanhängande nät som inte går att bryta ned. Det är väl egentligen det man kallar stress. Påfrestande. 
Eller så blir man bara paranoid när det enda energintaget man drivs med om dagarna är treo och alvedon.  
Vem som helst hade ju förlorat sig själv helt.
Kanske.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0