Dubbel v

Jag sitter i 25 graders sol, har nyss ätit en amerikans frukost med omelett och toast, tittar jag en bit ut ser jag havet, palmer och lyckliga människor som alla lever för deras passioner. Det är varmt och solen skiner, vågorna slår in mot piren och människor dansar sig in i ett lyckorus tillsammans med musikanter och skatare. Samma envisa människor gör nya försök för dagen i hopp om att deras konst ska sälja just idag.
Idag kanske kommer vara just den dagen..
En kille springer fram mot oss på samma sätt som han gjort hela veckan med öppningslinjen " I remember yoooou, dont you think i'll fotget".
Han går därifrån med en high five och ett stort leende på läpparna och vet, att vi kommer ses imorgon igen.

Jag sitter här, i 25 graders sol, med ett lyckorus som far genom kroppen och en känsla som ger rysningar.
Jag sittar här, och tankarna säger mig att detta bara är en dröm, en svennesemester som har sitt slut efter två veckor.
Det är omöjligt att förstå att allt jag har framför mig, allt jag ser och känner,
allt är plötsligt inte bara en hastig semester eller ett tillfälligt besök där det frusterade hoppet säger "snabba dig, du har mycket att hinna med innan du är tillbaka i Krisitanstad och verkligheten igen".
Det är omöjligt att förstå att dethär är verkligheten.
Detta är mitt hem,
och trots att jag ingenting kan förstå så ligger lyckan i grunden och drömmen känns plötsligt tidlös.

Med frihet i blicken,
så älskar jag livet.